Vänner ......
Det är svårt för er att förstå hur det känns. Hur jag känner... Det är svårt att beskriva en känsla för någon som aldrig känt den känslan. Det är svårt att beskriva hur ångest känns. Det är svårt att förstå hur en depression känns om man aldrig känt det själv någon gång. Det är svårt att beskriva.
Det är svårt att förstå.
Jag vill inte att du ska tycka synd om mig. Jag vill heller inte att du ska ringa mig varje dag o höra hur jag mår, du kommer ändå få samma svar.. Jag vill bara se att du försöker förstå och jag vill bara veta att du finns kvar oavsett om vi inte sagt ett ord till varann på flera månader.
Det är svårt att vara stark när man är som svagast. Det är svårt att förstå hur man ska göra saker rätt. Det är lätt att känna sig otillräcklig, det är lätt att känna sig oförstådd, det är lätt att känna sig ensam. Man kan må dåligt även om det inte yttrar sig fysiskt. Man kan må dåligt även fast det inte är någons fel. Jag ska inte behöva känna ångest för att jag inte räcker till. Jag kan ibland vara glad och ibland ledsen. Jag måste få känna, men absolut ingen skuld. En tuff tid. Gropen är grävd och botten var nådd. Med säkerhet är jag på väg upp. Jag kräver inte att du ska förstå. Jag vill bara att du ska tillåta mig att få vara frånvarande. Att det är okej att inte vara världens bästa...vän❤️